Förskolepersonal är vardagens hjältar!

Nu när det varit så här j ä k l a kallt några dagara å vi dessutom har varit sjuka så har det klättrats på väggar, bråkats å gnällts en hel del här hemma. Jag brukar alltid se till att bara komma ut å få lite frisk luft i ansiktet med ungarna även om de är sjuka, så länge det inte är världens feber. Men i den här kylan stannar man sannerligen inte ute långa stunden. Idag tog bokstavligt talat på och avklädningen längre tid än själva utestunden och det kändes inte så motiverat sen när dom började frysa efter typ 10 min.
Då fattar man verkligen hur personalen sliter dagligen med att få alla rutiner att flyta på dagis samtidigt som barnen ska lära sig nåt å även ha kul.
Vi har verkligen haft tur med att grabbarna hamnat på det bästa dagiset man kan tänka sig vad gäller personalen. Dom SLITER å dom SER varje unge verkligen. Just det är nog det som känns lite jobbigt med att flytta. Elton har redan ängsligt sagt att han inte vill börja på nåt annat dagis..
Alla grabbarnas fröknar är såå bra. Sen finns det en som är bättre än bäst som Elton har nu, även Dante hade henne när han gick på småbarnsavdelning. Idag blev jag nästan gråtfärdig när det kom ett grattiskort från henne i brevlådan till Elton då hon var ledig på hans födelsedag och inte skulle vara med å fira honom på dagis. Hon är nog en på miljonen och det kan nog alla barn som gått på växthuset hålla med om och deras föräldrar också förstås. Hon heter Madde och borde få nobelpris i barnomsorg och jag hoppas (men tvivlar) på att det finns en Madde på varje dagis, speciellt nu i Mariefred då...