Vidriga mardrömmar

De senaste veckorna har jag flera gånger drabbats av totalt horribla vansinnigt skrämmande mardrömmar. Vissa nätter upprepade gånger tills jag inte vågar somna om igen.
Dessa drömmar berör mig så djupt och ger så mycket ångest att jag har svårt att funka även på dagtid.  Humöret har åkt berg och dalbana och jag har liksom varit slö och avtrubbad både i kropp och tanke.

De senaste 2-3 nätterna har dock varit mycket lindrigare och jag har ju då såklart haft bättre dagar också. Jag undrar vart i mitt undermedvetna det kan finnas så mycket skräck, sorg, ångest och smärta för att skapa sådana drömmar? Och varför drömmer jag så?

Idag har iaf jag och Dante varit på badhuset. Vi hade  jättekul. Å mysigt med, väldigt många dopp i bubbelpoolerna blev det.
Sen har vi bara varit hemma, inomhus vilket är rätt ovanligt i den här familjen när alla är friska men det var verkligen totalt ogästvänligt ute idag.
Snömängderna börjar bli smått skrämmande nu tycker jag. Börjar allvarligt tvivla på att det verkligen kan komma en vår efter detta.

Pappa.. å pappersbilder..

Hade tänkt lägga av med bloggande för att jag ofta saknar inspiration och nu har allt varit så jobbigt en tid men inser nu att jag ändå gillar att skriva av mig lite ibland. Jag skriver ju bara så sällan eller ofta jag har lust å det funkar ju faktiskt att klaga å gnälla här egentligen för den som tycker det blir trist å läsa kan ju bara klicka bort härifrån..


Träffade pappsen å ett par bröder härom dagen det slog mig verkligen med full kraft hur otroligt lika jag och pappa är som människor. Vi är båda extremt bra på att leva i nuet, att skämta bort mycket jobbigt och att använda humor och självironi till att ta oss igenom bekymmer. Samtidigt är vi båda två riktiga drömmare och visionärer som alltid har ganska storslagna planer i bakuhuvudet. Tyvärr är det nog väldigt få av dessa som någonsin förverkligas. Vi hade nog båda två behövt ha någon uppmuntrande person i närheten som hade kunnat sparka igång oss trögisar.

Här har vi nu varit mer eller mindre sjuka i närmare 3 veckor. Nu verkar Dante och Elton ändå ok om man borser från lite snuva. Jag lider dock av hostan från helvetet samt knivar i halsen när jag pratar. Känns lagom kul inför arbetspasset imorrn som börjar kl 05:00. Har bara inte mage att sjukanmäla mig nu efter massa vab-ande hit å dit på senaste tiden.
 
Testade att scanna in några gamla pappersbilder härom dan. Måste dela med mig lite.. Just dessa blev ok i storlek å så men de flesta blev yttepyttesmå.

Jag å John. Vi var bra söta som barn faktiskt hi hi. Men KOLLA BRILLORNA! Det kan man kallla flaskbottnar

Fina Paparazzi! Undrar ofta vad som hände honom och hur han mår idag, om han fortfarande lever förstås.