onsdag 5 augusti 2009

Har just haft en ångestattack tror jag...


Råkade slå på tv:n när jag skulle söva Elton tidigare ikväll. Fastnade vid Dr Phil som handlade om ett fall med en liten pojke, Adam Herrman, som försvann för ca 10 år sedan från sin adoptivfamilj. Det som denna lille kille tvingades utstå och det totala svek från hela världen han utsattes för känns helt ofattbart. Några timmar har gått nu sedan jag såg inslaget och mina tårar rinner fortfarande helt okontrollerat. Jag fick andnöd när jag satt där i soffan å kollade å hade jag inte haft Elton i famnen hade jag nog flippat ut helt.

Den lille pojken var elva år när han ska har "rymt" från adoptivföräldrarna efter att ha fått ordentligt med stryk. Dock anmäldes inte hans försvinnande förrän nu, 10 år senare. Det var en syster till adoptivmamman som nu trädde fram och berättade. Föräldrarna har fått ca 700 § i månaden under många år trots att pojken inte fanns kvar hos dom. Åklagaren tror att pojken dödats. Massor av tecken å larmsignaler ska ha funnits om att Adam misshandlades och hade det mycket svårt från det att han kom till adoptivhemmet vid 2,5 års ålder tills han försvann. Myndigheterna tog pojken från hemmet efter larm från skolan men han fick komma tillbaka efter några dagar. Bl a hade "mostern" kommit dit en gång och sett att han hölls fastkedjad i badkaret och även fått bekräftat att detta pågick i flera dygn. Han straffades ständigt för allt och lite till och användes däremellan som en slav i hushållet. Fick inte leka utomhus och var många gånger utan mat i flera dagar. Allt detta har denna mostern vetat om i alla år utan att göra något för att hjälpa det stackars barnet. Hur??? Varför??? Jag går fan sönder inombords när jag bara tänker på det..

Åhh, lille vännen... (SNYFT)