Vad är ok?..

Har egentligen 1000 saker å tankar att skriva om men det mesta rör personer runtomkring mig och är för personligt eller känsligt att skriva om här. Man vill ju inte utlämna nån som aldrig bett om det...
Känns bara så trist å själlöst att bara skriva om ytliga saker som shopping e dyl. Det är verkligen en skitsvår balansgång.. känner mig frustrerad över att inte riktigt ha bestämt mig vilken nivå jag vill att den här bloggen ska ligga på, vilken inriktning den ska ha och vilka den ska rikta sig till..
Funderar på att låsa den så får folk som är intresserade ett lösenord istället. Ibland känner jag tom för att skita i hela grejen, jag har ju liksom aldrig riktigt kommit igång helt. Ofta känner jag mig besviken å lite stött när någon jag känner berättar att dom vart inne här å läst men utan att nånsin lämna en kommentar efter sig.. Är jag töntig då eller? Känns bara som en jädrans envägskommunikation å då kanske det är bättre att ha den stängd å använda som en slags dagbok där jag kan skriva "allt" och senare i livet ha som en minnesbank för egen del. Lämna gärna synpunkter i KOMMENTARER.. ;-)

Idag är det 2 veckor sedan lillebror Dennis dog å nu börjar insikten drabba även mig vi aldrig får se hans charmiga smajl igen. Har känt mig riktigt nere ett par dar nu. Får akutgråt som bara måste ut vid alla möjliga tillfällen. Om jag ser en motorcykel, en ung kille som liknar honom eller så.
Träffade pappa igår hos Nicklas han var där å hjälpte dom att köra hö. Han var vid ganska gott mod just nu iaf. Han tar alltid hand om Rocky, dennis hund å så Nathalie som eg inte är hans dotter alls men som ändå kallar honom pappa. Tomas fick slita lite med höet också.
Nu är det bara några få dagar till Nicklas å Mari ska få sin lillknodd. Såå mysigt å jag är lite avundsjuk som vanligt när det vankas bebis.
Fick ett gråtbryt också vid tanken på att Dennis missade hela den underbara resan.

Vila i frid älskade lillebror!

Tänk så fort livet kan slå om..

För en dryg vecka sedan, lördagen den 17 juli vid åttatiden på morgonen körde Dennis av vägen med sin motorcykel och omkom ögonblickligen.

Han blev 21 år gammal, skulle fylla 22 i augusti. Han är precis i mitten åldersmässigt av mina 5 småbrorsor.

Det är helt ofattbart.

Jag har inte tagit in förlusten ännu, lider mest av att se pappas och våra andra syskons smärta och sorg.

Det finns iaf en del tröst i att se hur otroligt alla grabbarnas kompisar sluter upp och stöttar dem.

Samtidigt finns det orosmoment runt familjen, deras mor osv som stör sorgeprocessen och stjäl energi när det redan är jobbigt.

Det enda jag kan göra just nu är att stötta pappa och småsyskonen med praktiska ting och visa att jag finns där närhelst de behöver mig.

Livet är underbart!

Har aldrig haft så här lång sammanhängande sommarsemester nångång förut. Det har alltid blivit flera kortare perioder med jobb emellan men nu inser jag att detta är såå mycket bättre. Känner hur jag liksom vaknar till liv gradvis hela ledigheten och blir mer och mer social och .. glad  helt enkelt. T och jag är nästan nykära å barna är fantastiskt goa, glada å harmoniska.
När jag tänker framåt på den tunga långa vintern med långa rader av vardagar så känns det ändå som att man kommer greja det också...
Visst finns det lite irritationsmoment som tight ekonomi å viss frustration över saker jag vill hinna göra men så är det väl alltid.
Vår tur till Leksand förra veckan var heelt fantastisk! Det enda jag verkligen kan klaga på är att virr-jag glömde väskan med nyladdade kameran på bänken hemma.
Vi bodde i en fräsh å rymlig stuga med lovely utsikt över Siljan. Stugbyn/campingen var skitfin och vi hade lätt kunnat roa oss själva och barnen alla fyra dagarna bara inom dess område. Det fanns jättestrand, lekparker, hoppborg, linbana, restaurang, minigolf mm Nu gjorde vi ju lite andra aktiviteter också. Sommarland tillbringade vi en heldag på och det var kanonkul. Snyggare och renare å roligare än Skara, kanske lite mindre dock. Mitt mysigaste minne från den här resan var nog ett spontandopp i Siljan som vi tog första kvällen. Det var 27 grader varmt kl åtta på kvällen och sjön var helt spegelblank. Killarna vara som glada galna små kalvar å struttade runt i vattnet så jag höll på att garva sönder revbenen. Dom var plötsligt inga badkrukor längre.
Vädret var verkligen på vår sida och det är också nåt nytt för mig i semestersammanhang, jag brukar alltid annars ha otur med vädret när jag är ledig.

Tjingeling!